God damn the pusher man

Igår kväll såg jag och Vedran filmen "Easy Rider", alla kallar den klassiker och pappa hade precis under kvällen berättat för mig hur revolutionerande den var och hur stor den hade varit för ungdomen. Filmen är gjord 1969 i tider då Woodstock, peace & love och massor av marijuana präglade ungdomar. Vi kände oss taggade att se filmen som alla pratar om, den om två killar som åker genom USA på två motorcyklar efter att ha tjänat massor av pengar på en lyckad knarkaffär. Vi satte på filmen och satt tysta i en timme... Ingenting hände! När 60 minuter hade gått frågade vi varandra, "ska vi stänga av?" men insåg att det bara var en halvtimme kvar och om vi hade kommit så långt kunde vi lika gärna se klart den.

Filmen slutade konstigt och i slutet av filmen kom ett klassiskt "vi-är-höga"-parti... Vi snarkade och suckade. Filmen kanske var stor och revolutionerande för den generationen, men knappast för vår. Det enda som var bra var soundtracket med exempelvis Jimi Hendrix och Steppenwolfs samt en ung Jack Nicholson! Dennis Hopper (som enligt pappa nuförtiden är väldigt stor) var under hela filmen hög och äcklig... Suck! Nästa gång ska inte jag välja film.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0