Nu är det äntligen fredag! Jag var på stan med Calle och kom hem med fynd samt senaste Mojo. Mojo, en väldigt bra och informationsrik brittisk musiktidining som började publiceras i början på 90-talet. Jag hittar alltid nyheter om både nya och äldre artister, bra intervjuer, skivtips och helt enkelt en massa musiksnack! Ofta skickas även en CD-skiva med som har med innehållet att göra. Idag fick jag till exempel med en Pink Floyd-CD (som för bara några dagar sedan släppte en gigantisk box med bandets största skivor).
Idag när jag satt och läste en Mojo från 1998 på pendeltåget hamnade jag över en kortare artikel om Henry Diltz. Denna, idag 73-åriga, man har tagit ett gäng fantastiska bilder av artister och musiker under 60- och 70-talet. Henry började som musiker i folkgruppen The Modern Folk Quartet, ett band producerat av Phil Spector som inte spelade in mycket musik utan mest uppträdde. Henry Diltz var ingen utbildad fotograf utan hade med sig kameran på turnéer och fotade sina vänner (bland andra Stephen Stills, Neil Young och Mama Cass). Efter att ha fotograferat omslaget till Crosby, Stills & Nash första platta (den där de sitter i den slitna soffan) ringde Jim Morrison från The Doors och snart hade han fotograferat flera andra grupper och artister. Senare blev även Henry Diltz Woodstocks huvudfotograf. För fyra år sedan gavs en bok med Henrys bilder ut "California Dreaming", i vilken både Graham Nash och David Crosby varit delaktiga i. I boken visas bilder på förutom CSNY: Jimi Hendrix, The Rolling Stones och Paul McCartney.
Just nu ställer Henry Diltz ut bilder från boken på galleriet Galleri M2/Unger i Stockholm. Gå och checka in dem fram till den 15 oktober! Jag ska göra det i helgen.
Jag har saknat bloggen fruktansvärt mycket under denna tid den varit halvt nedlagd. Till slut tog jag mig i kragen och tänkte att det var dags igen, fast nu vill jag göra den ännu bättre! Det vill säga: fler musiktips och ännu mer retrokoll. Om ni läsare har några tips och förslag är det bara att höra av sig! ([email protected]). Jag tar även gärna emot frågor om artister, låtar eller annat som jag kan tänkas känna till! Jag ser fram emot omstarten och längtar efter att få skriva mer om min favoritmusik!
Dagens plan var egentligen att jag och pappa skulle gå på Vintagemässan på Strand. Vi tyckte att vi var tidiga klockan 12.00 - nej det var vi inte. Kön var extremt lång! Istället åkte vi till Solna för att gå på Skivmässan i Solnahallen. Fantastiskt! Jag, pappa och ett gäng äldre män. Men skivor fanns det mycket av! Jag var på jakt efter lite Rolling Stones men hittade inte det jag sökte, Let it bleed. Istället köpte vi en dubbel-LP med två av The Bands plattor: The Band (The Brown album) från 1969 och Music from Big Pink från 1968. Efteråt blev vi hungriga och fann mitt i centrumet en otroligt mysig liten vinbar där vi åt charktallrik och drack varsitt glas vitt vin. En väldigt mysig dag!
Massor med bord och skivor överallt - himmelriket!
Äntligen, äntligen fredag! Det har varit en lång vecka och idag var jag på jobbet en halvtimme tidigare. Ikväll ska jag dricka cava och prosecco med frugan och sedan ska vi till Aspudden för att möta upp Linköpingsgrabbarna. Sen blir det nog Strand! På Strand ikväll är det Popaganda som håller i hänget! Det känns stabiltbra och framförallt GRATIS! Ha en underbar fredadkväll!
Hur kan jag ha missat demoinspelningen på en av mina absoluta favoritlåtar "Almost cut my hair" skriven av David Crosby? Här är den, och ja, den är fantastisk! David Crosby – Almost Cut My Hair [1969 Demo]
Idag är en grå och inte så kul dag. Jag är inte på jobbet utan hemma och läser, läser, läser för skolan. Jag vill vara på jobbet med alla underbara barn och kollegor.
Lyssnar på Van Morrison – I'll Be Your Lover, Too på repeat. Jag var bara elva år när jag såg filmen Proof of life med Meg Ryan och Russel Crowe, men jag blev ändå extremt berörd. Karaktärerna i filmen får egentligen inte älska varandra, men gör det ändå, under svåra omständigheter. I filmens sista scen spelas den oerhört romantiska låten, som i detta sammanhang blir väldigt sorgligt.
Den senaste tiden har jag lyssnat väldigt mycket på ett lite, för min smak, oväntat band. The Eagles! Pappa köpte deras LP som kom 1976, Their Greatest Hits (1971-1975), till mig och jag har nästan inte lyssnat på annat. Efter första lyssningen på "Witchy Woman", skriven av medlemmarna Don Henlet och Bernie Leadon, insåg jag att det är ett mästerverk. Det sägs att den är skriven om Zelda Fitzgerald (http://en.wikipedia.org/wiki/Zelda_Fitzgerald) och i låtar finns textrader som "She held me spellbound in the night, dancing shadows and firelight. Crazy laughter in another room and she drove herself to madness with a silver spoon." Lyssna lyssna lyssna och framförallt älska!
Igår spenderades kvällen med underbara Rita och Siri hemma hos mig, mat, gos och kärlek. Senare kom Linköpingsgrabbarna och hängde med oss. Vi drog till Berns och jag älskar att dansa i den asiatiska delen där det spelas fantastisk 60-, 70- och 80-talsmusik. Härliga klassiker som denna spelades och vi dansade som galningar:
Idag har jag varit på jobbet i 14,5 timmar. Hjälp vad det tar på krafterna! Nu är jag hemma och ska gosa ner mig i sängen för att somna. Vi pratade idag på jobbet om att vi ska till Göteborg på kick off! Där ska vi se Tomas Ledins första krogshow. Jag försökte idag tänka på Tomas Ledin som artist och insåg att han är världens sämsta textförfattare.
"Jag har en öppen famn, en tanke som är fri Jag vet vad jag gör Jag är inte bankdirektör" Tomas Ledin - Du kan lita på mig
"Där kom du i bland alla husvagnar i en sliten cabriolet Snart såg vi´vet glittrande ögonen lyste på alla som var med" Tomas Ledin - En man som älskar
Söndag, veckans absolut värsta dag när det kommer till ångest. Varför är den så lättilgänglig just för jobbiga känslor? Denna dag har varit så, konstig och halvjobbig. Den lättades dock upp av mysig middag med min kära pappa och musiklyssnande som alltid. Saknar att bo hemma hos pappsen! Nu har jag bara degat i sängen med min världsbästa vän och fru på luren i snart två timmar. Vi kan prata om allt tills vi storknar, är inte det bland det bästa som finns? Vi har en grej för oss att vi brukar sia om vår framtid i Kinderäggsfigurer. Man vet ju aldrig vad man får. Idag köpte vi varsitt ägg och jag fick en papegoja och frugan en bisonoxe. Vad sjutton säger det?
Vi upptäckte också att vår favoritlåt med Säkert! numera finns på engelska sedan hon har gjort det senaste albumet helt på engelska. Lyssna! Säkert! – Dancing, Though(Vi tyckte nog dock att svenska är mycket finare ändå).