Hjälp, man glömmer hur hemskt det är att vara sjuk när man är frisk och kry. Jag låg magsjuk i två dygn utan att äta någonting och det kändes som världens ände. Men nu helt plötsligt är jag kry igen och då har jag nästan glömt bort den hemska känslan. Jag hade en underbart fin pojkvän som tog hand om mig genom de värsta timmarna! Pappa kom också över med lite Proviva och paket! Tre LP-skivor, varav en var från pappas gode vän Måns, Prefab Sprout med frontfiguren Paddy McAloon i topp. En skitcool grupp som bildades 1977 och som gör lite halvslick 80-talsrock. Jag fick LP:n "Steve McQueen" och jag måste säga att den är grym! Jag är definitivt positivt överraskad.

Prefab Sprout – Steve McQueen

Jag är inte något stort fan av Håkan Hellström, det är allmänt känt. Jag ogillar honom inte, men jag säger heller inte att han är Sveriges bästa musiker (som alla våra musikskribenter verkar enade om). Han har gjort låtar som ger mig gåshud och andra som inte alls berör mig. Idag är en sådan dag som jag självmant valde att sätta på Håkan Hellströms nya skiva. Ibland behöver livet lite Håkan Hellström för att det svåra ska kännas lite bättre. Och kanske får man till och med gråta lite.

"Nån måste skriva om mitt slut
Du läser mig som en öppen bok
Ju mer du läser desto mindre vill du veta
Lämnar Sverige vid Vinga
Ingen tid för ceremonier
Bandet spelar vår låt
Och det låter bedrövligt kasst"

Håkan Hellström – Saknade te havs