Varit hos momor och mofar idag och bakat. Det blev ett muminhus! Lyckan är total. Det är alltid lika avslappnande och mysigt att vara hos dem, jag somnade till och med till på deras soffa. När jag kom hem med massor av pepparkakor började jag skissa på playlisten jag gör till Calle på Spotify (det jag vill att han ska ha hört för att det är så sjukt bra). Jag insåg att jag var uppe i nio (!!) timmar när jag förstod att jag var tvungen att sluta. Resultatet blev i alla fall grymt! Den hade varit minst två timmar längre om Beatles hade funnits på Spotify.

Två slumpvis valda låtar som är med:

Jag är alltid lika lycklig när jag finner ett nytt band eller får känslor för en ny artist. Idag hittade jag Buffalo Springfield, ett band sombildades 1966 endast gjorde tre plattor och med bandmedlemmar som mina favoriter från CSNY Neil Young och Stephen Stills. Hur har jag kunnat missat dem? Jag blir nästan frustrerad. En av deras mest kända låtar är en klassiker som jag hört tusentals gånger "For what it's worth".

Julen i år är lika kaosartad som den brukar, att försöka vara en familj när den redan är splittrad blir så mycket svårare när man på julen tvingas i en sorts obekväm gemenskap. Ibland önskar jag bara att jag slapp fira jul. Igår var jag på Björn Skifs i Globen. Det var magiskt. Jag älskar honom ännu mer nu och vill bara höra mer, hans röst och musikalitet är helt makalös. Konserten var upplagd som hans senaste album "Da Capo" där han gjort nya versioner av sina gamla låtar (låter ungefär såhär: Björn Skifs – Vild Och Vacker) . Och vilken fantastiskt band han har då!

Skissade ihop en lång playlst med både nyinspelade och gamla låtar. Björne

 

Kräksjukan går nu på jobbet! Great! Jag hoppas att jag blivit något kurerad när jag var hemma förra veckan. På torsdag smäller det alltså: Björn Skifs på Cirkus. Kan det bli bättre? NEJ! Jag har taggat hela helgen med fantastiska Björn-låtar och köpte till om med boken "Björn Skifs - underhållande irrfärder" i lördags. UNDERBART!

Favoriten just nu:

Fortfarande hemma från jobbet, Siri skrattar och säger att jag är sjukskriven men det känns faktiskt lite så. Jag är fruktansvärt rastlös och ensam! Hemma hos mamma nu och fått god middag och gos. Mamma har uppsatt min luciateckning som jag gjorde när jag var 8. Julstämningen och hemmastämningen är total. Det är skönt att skifta slappt ensamhäng con OC och Gott & Blandat med familjemys. Här kan jag slappna av på ett helt annat sätt, det är konstigt faktiskt. Den känslan borde egentligen vara fullbordad hemma hos mig, men här ordnar mamma allt och låter mig slappa i soffan samtidigt. Det känns ljuvligt!

Igår var jag inte lika ensam, då hade jag sällskap av världens finaste tvillingar. Först kom Tove med saffransbullar och gav mig fina råd och lyssnade och senare kom även Rita förbi. Vi myste i min soffa med filtar och tittade på OC. På kvällen somnade jag i Calles knä framför Beverly Hills första säsongen. Hjälp, jag behöver verkligen komma ut och röra på mig lite. Imorgon blir det av, då ska jag promenera med min varma päls och njuta lite av vintern.

Jag skissade fram en underbar Soulplaylist på Spotify igår med bland andra Aretha Franklin, Ray Charles och Otis Redding. Jag kan inte sluta lyssna på den underbart bluesiga "Lonely Avenue" (orginalet med Ray Charles) - just nu kan det inte bli bättre!

Efter mycket köpande av LP-skivor har jag den senaste tiden fastnat totalt för en underbar skiva med Elton John. "Honky Château" från 1972. Jag har många gånger hävdat att jag har svårt för Elton men hjälp, hans tidigare plattor är helt fantastiska. Hans sång och musik, men även de känslomässiga och djupa texterna av Bernie Taupin. Jag lyssnar på albumet när som helst, jag kan sätta på det och bara njuta i lugn och ro eller ha det som bakgrundsmusik när jag lagar mat eller har gäster. Nämnvärda låtar är såklart klassikern (och vissa säger till och med att det är Eltons ledmotiv) "Rocket man (I think it's gonna be a long long time)", "Mona Lisas and Mad Hatters" och "Salvation".

 

Att blogga kan verkligen vara svårt när man inte har tid. Jag tittar igenom de senaste inläggen och inser hur megadålig jag har varit. Men vad ska man göra när man jobbar heltid på förskola (ganska långt från Hornstull) och vill träffa nära och kära samtidigt? (Och kanske städa den nya lägenheten ibland, men det kan jag komma till sen). Jag ska försöka bli bättre, inte så mycket för mina så kallade läsares skull utan mest för min. Det ger mig frid och lugn att blogga och jag älskar det! Så jag ska försöka igen, tredje gången gillt, det kan väl gå bra?

Medan jag varit borta från cyberspace har mycket hunnit hända. För att inte tala om avv tvshack har försvunnit! När jag väl fått tid till att börja spana serier igen kan jag inte ens streama längre. Suck! Men den största förändringen har i alla fall varit att jag flyttat hemifrån. Inte väldigt långt, men jag har egen nyckel till 26 kvadrat och det står mitt namn på dörren. Kan livet bli bättre? Ja. När man träffar underbara människor som förändrar ens liv kan det bli tusen gånger bättre. Och tänk att det har jag gjort. Så helt enkelt har jag haft saker och ting för mig. Men nu är jag här! Och jag ska försöka att inte försvinna igen.

Tove, Siri, Rita och jag på min inofficiella inflytt